Förenta Nationerna (1945)

Andra världskriget hade rasat från 1939 till 1945, och när slutet närmade sig låg städer i Europa och Asien i rykande ruiner. Miljoner människor var döda, ytterligare miljoner var hemlösa eller svalt. Ryska styrkor ryckte fram mot resterna av det tyska motståndet i Tysklands sönderbombade huvudstad Berlin. I Stilla havet slogs soldater från USA:s marinkår fortfarande mot befästa japanska styrkor på öar som Okinawa.

I april 1945 möttes delegater från femtio länder i San Francisco, fulla av optimism och hopp. Målsättningen för Förenta Nationernas konferens angående en internationell organisation, var att skapa en internationell sammanslutning i syfte att främja fred och förhindra framtida krig. Organisationens ideal framlades i inledningen till dess föreslagna stadgar: ”Vi, folket i de Förenta Nationerna, är fast beslutna att rädda kommande generationer från krigets gissel, vilket två gånger under vår livstid har bringat mänskligheten outsäglig sorg.”

Stadgarna för den nya organisationen, Förenta Nationerna, trädde i kraft den 24 oktober 1945, ett datum som varje år firas som Förenta Nationernas dag.

Den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (1948)

År 1948 hade Förenta Nationernas nya kommission för mänskliga rättigheter fångat världens intresse. Under det dynamiska ordförandeskapet av Eleanor Roosevelt – President Franklin Roosevelts änka och själv en människorättsförkämpe och medlem av USA:s FN-delegation – började kommissionen skriva ett utkast till det dokument som kom att bli den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Eleanor Roosevelt, som hade getts äran för att ha inspirerat till denna förklaring, kallade den för hela mänsklighetens internationella Magna Charta. Den antogs av Förenta Nationerna den 10 december 1948.

I dess inledning och i artikel 1, kungör stadgan otvetydigt alla människors inneboende rättigheter. ”Ringaktning och förakt för de mänskliga rättigheterna har lett till barbariska gärningar, som har upprört mänsklighetens samvete, och skapandet av en värld, där människor skall åtnjuta yttrandefrihet, trosfrihet samt frihet från fruktan och nöd, har kungjorts som människornas högsta strävan ... Alla människor äro födda fria och har lika värde och rättigheter.”

Förenta Nationernas medlemsstater lovade att arbeta tillsammans för att främja de trettio artiklarna om mänskliga rättigheter som, för första gången i historien, hade samlats och kodifierats till ett enda dokument. Följaktligen är många av dessa rättigheter, i olika former, i en del av de demokratiska länders författningslagar idag.