Artikel 13 – Rätten att fritt förflytta sig

”1. Envar har rätt att inom varje stats gränser fritt förflytta sig och välja sin vistelseort.

”2. Envar har rätt att lämna varje land, inbegripet sitt eget, och att återvända till sitt eget land.”

I Algeriet var flyktingar och asylsökande ofta offer för frihetsberövande, förvisning och dålig behandling. Tjugoåtta personer från länder söder om Sahara som officiellt tilldelats statusen flyktingar av Förenta Nationernas generalkommissarie för flyktingar (UNHCR – United Nations High Commissioner for Refugees) deporterades till Mali efter en skenrättegång, utan hjälp vare sig i form av tolkar eller juridisk rådgivning, anklagade för att ha tagit sig in i Algeriet illegalt. Utan mat, vatten eller läkarvård dumpades de i närheten av en ökenstad, där beväpnade maliska grupper var aktiva.

I Kenya bröt myndigheterna mot internationella flyktinglagar när de stängde gränsen för tusentals flyktingar som flydde från de väpnade konflikterna i Somalia. De asylsökande fängslades illegalt vid Kenyas gräns utan anklagelser och utan att ställas inför rätta, och tvingades med våld att återvända till Somalia.

I norra Uganda förblev över 1,6 miljoner medborgare i flyktingläger under år 2007. I distriktet Acholi, det område som berörts mest av den väpnade konflikten, fanns 63 % av de 1,1 miljoner människor som var hemlösa eller flyktingar 2005, fortfarande i läger två år senare. Bara 7 000 hade återvänt permanent till sina hemtrakter.

ARTIKEL 18 – RÄTTEN ATT TÄNKA FRITT

”Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor.”

I Myanmar (tidigare Burma) krossade militärjuntan fredliga demonstrationer ledda av munkar, gjorde razzior mot och stängde kloster, konfiskerade och förstörde egendom, sköt, misshandlade och fängslade protestanter, samt trakasserade och höll som gisslan de demonstrerandes vänner och familjemedlemmar.

I Kina skildes utövare av falungong ut och torterades och utsattes för andra kränkningar medan de var fängslade. Kristna förföljdes för att de utövade sin religion utanför statssanktionerade kanaler.

I Kazakstan auktoriserade de lokala myndigheterna att tolv hem som hörde till Hare Krishna-medlemmar förstördes baserat på falska anklagelser att den mark som de hade byggt sina hem på hade tagits i besittning illegalt. Det var bara Hare Krishna-medlemmarnas bostäder som förstördes.